I DO IT MY WAY
 I DO IT MY WAY I DO IT MY WAY

2008-08-12

Saga utan lyckligt slut

Det blev avslag från Migrationsverket. En flera kapitel lång ansökan, med flera bilagor, intyg och förklaringar om situationens allvar, avfärdades snabbt (frågan är om den ens lästes? Alls?) och beslutet fattades, av allt att döma, över en kafferast.

Ingenting kan övertyga mig om att Migrationsverket är en kompetent institution, med medmänniskornas bästa för ögonen. Ingenting. Hur länge dröjer det innan champagnen korkas upp den här gången? Hur firar man bäst en förestående död?

Jag har mycket att vara glad för just nu. Stundande ledighet, fester att fira, pengar på banken och nya skor. Men den tydliga oviljan mot att sätta sig in, tolka, medmänskligt greppa och intellektuellt förstå innehållet i en människas liv och rop på hjälp gör mig förtvivlad. Får mig att tvivla. Vad håller de på med? Hur tänker de? Nära till hands är svaret: det gör de inte. Inte kan väl en varelse med full förmåga att tänka efter och analysera fatta ett sådant beslut?

Men tydligen gör de det. Tydligen fungerar vi så. Det är synd om människorna.

O's ärende tycks, å andra sidan, kunna dröja hur länge som helst. Fyra veckor förvandlades till sju, transformerades till obestämd tid och frågor som ingen egentligen kan svaret på. Eventuellt kan man luta sig tillbaka, slappna av. Kanske skickar de ut något underligt beslut, med baktanken att låta fler få dansa i Limbo mellan trygghet och ovisshet. Antagligen gör de inte det, men vem kan svara på om?

Ute skiner solen, världen snurrar på i det nya årtusendet, och världen över dör människor på grund av hat, okunskap och just denna ovilja att förstå.

Jag blir så trött. Jag lägger mig här under täcket och kommer fram när världen tagit sig i kragen, om ett årtusende till. Eller ännu ett.

Inga kommentarer: