I DO IT MY WAY
 I DO IT MY WAY I DO IT MY WAY

2010-04-25

Flyttkaos version 0.2

Nu flyttar jag in på min nya, fina webbdomän, anywayz.se. Jag står bildligt talat upp till öronen i flyttlådor. Planen var att allt skulle vara klart till SPX10, så att jag coolt och tillbakalutat kunde gå runt och hänvisa folk till min snygga webbsida, där all övrig info skulle stå att finna.

Istället kan jag hänvisa till en hemsida i såkallat Beta-mode, som kommer att bli jättefin i sinom tid, bara inte riktigt just nu. Men ni är så välkomna att kika in ändå!

Även bloggen har fått ett nytt hem: anywayz.se/blogg. Gå dit om ni vill läsa mina svar på Loka Kanarps SPX-enkät!

Välkommen till mitt flyttstök!

2010-04-11

Blinda fläcken

Sedan urminnes tider (typ 90-talet) har jag haft en blind fläck för känt folk. Alla andra ser dem, men inte jag. Vänner som åkt till huvudstaden kom hem med skvaller och avundsvärda kändisspaningar; "Vi har sett Ingvar Oldsberg käka en kycklingburgare" till exempel.

Till stor del orsakas denna åkomma av okunskap, kombinerad med ett stort ointresse för dokusåpor, kändisbloggare och så kallat innefolk (jag känner typ bara igen Richard Wolff). Ibland går jag förbi fotograferingar, musikvideoinspelningar och andra intressanta events, men huruvida det är kändisfotografering på gång eller bara estetprogrammet som är ute på uppdrag, kan jag sällan avgöra.

Så lite lustigt då att när jag äntligen ser en någorlunda känd person, så är det en serietecknare. Kanske är det ett vårtecken? Nu börjar det bli hög tid att teckna rent alla de idéer som jag samlat på hög. Eller kanske skulle jag ta och göra färdigt hemsidan först, så att jag kan länka till den här i bloggen. Struktur skall här vara!

Om ni undrar, så har jag för övrigt problem med min webbläsare. Det är därför jag inte laddar upp bilder i bloggen just nu. Jag skulle och för sig kunna blogga i en annan webbläsare. Men, shoulda', woulda,' coulda'. Som man säger.

Jag vill alltså med detta inlägg inte nödvändigtvis påstå att den person jag såg är serievärldens svar på Richard Wolff. Bara så att vi är på det klara med det.

2010-04-10

Vilsen text

Vart tar egentligen alla "förlorade" texter vägen? Ni vet, det där långa, intelligenta blogginlägget, det känslofyllda mailet eller den insiktsfulla kommentaren i en forumdebatt. En text som man suttit och slipat på ordentligt innan man slutligen trycker på "posta"-knappen, exalterad över sin eget smått geniala tankegång.

Men inlägget kommer aldrig fram. Någonstans mellan här och evigheten försvinner alla de små bokstäverna ut i intet, på grund av dålig internetuppkoppling eller kanske möss i ledningarna. Ibland orkar man skriva nytt, men det blir inte lika bra, inte lika smart, inte lika fantastiskt. Man har liksom tappat stinget, saknar driv. Det senaste utkast som eventuellt sparats består mest av en massa dravel som leder fram till den där spännande, vitsiga knorren som ju avrundade det hela. Själva andemeningen har gått förlorad.

Jag undrar så vad som händer med alla de här inläggen. Jag misstänker att en ond organisation någonstans (skulle kunna vara Microsoft?) sitter och snappar upp de här meddelandena, och hindrar dem från att nå den tänkta mottagaren. Den onda organisationen använder sedan våra fantastiska insikter för att själva nå framgång.

Det är som planeten för borttappade strumpor; mängder av borttappade mail och meddelanden, vilse i cyberrymden. Tanken svindlar.

2010-04-02

Påskupprop

Årets längsta fredag föregås av en skärtorsdag och dessförinnan en dymmelonsdag. Ingen av dessa har någon koppling till färger.

Långfredagarna var för övrigt längre när jag var barn. Ingenting var öppet, ingenstans kunde man gå och på TV gick bara långa, trista filmer om Jesus och det eviga korset. Och då hade vi ändå kabel. Idag är butikerna öppna, fryntliga farbröder säljer blommor på torget och socker-ruset har tagit över och håller alla affärer öppna för chokladhungrande. Allt var således inte bättre förr. But that's not news, that's olds.

Om jag förstått det rätt vill man nu återinföra den långa delen av denna dag, frångå fredagsmyset och chockhöja sockerskatten. Människor förväntas då återgå till att bara äta ägg och stirra i väggen. (Hur detta påverkar infrastrukturen lämnas obesvarat.)

Mitt förslag är lika enkelt som genialt: skit i det där med sockerskatt, det är inte där problemet ligger. Släpp istället musten fri!

Givetvis överkonsumerar svensken läsk runt påsk och jul. Det är ju den goda musten man vill åt, den som måste forslas hem i stora partier genom de djupa skogarna, för att sedan avnjutas lite i sänder ute i stugorna, ty genast dagen efter påsk står där icke längre någon must att finna!

Jag köper sällan läsk, men runt jul och påsk fyller jag upp min årskvot med råge. Jag dricker alltså inte mer läsk än någon annan, jag är bara mer desperat. Framåt midsommar sådär tar musten slut för mig, och jag tvingas genomlida varje höst som en förtvinad varelse, med julens återinförande av denna strängt reglerade dryck som enda hopp. Jag vet att jag inte är ensam.

Systrar och bröder, förenen eder! Släpp musten fri!

2010-03-30

Vit tisdag samt ägg

Tisdagen före påsk kallas "vita tisdagen" eftersom man från och med idag måste spara sig inför påskhelgens suparfest. Eller också hänger det ihop med att det idag är sista chansen att äta ägg och vitt mjöl före påskhögtiden. Det senare känns dock helt förlegat i dagens läge, varför den tidigare, något fabricerade historien borde införas som officiell förklaring till denna dags färg.

Jag gillar inte ägg. Det hänger ihop med en djupt traumatisk sjukdomsepisod där allting luktade ruttet ägg. Däremot tycker jag mycket om chokladägg. Eller ihåliga ägg av papp som innehåller choklad, anything goes! Igår tyckte jag så mycket om choklad att jag diktade mig till en storvinst på ett av familjeforumen. Jag tror att jag ska öppna en professionell rimstuga.

Jo, men apropå ägg, är det bara jag som har hört den grekiska myt som förklarar varför påskharen kommer med ägg? Utöver att det är vår och allmänt mycket fertilitet (och ägg) i luften?

2010-03-29

Blåmåndag

Hej påsken! Vi har saknat dig! Fast mest har vi saknat godiset och påskmusten, såklart. Hostan och snuvan hade vi däremot kunnat vara utan, var snäll och kom ihåg det till nästa år.

I övrigt ska jag aldrig mer öppna när det ringer på dörren. Någonsin. Inte för jultidningsförsäljare, påskkärringar, poliser eller Hin Håle. Svarar i telefonen gör jag inte heller. Det är ju ändå bara jultidningsförsäljare or the next best thing som ringer.

Har kommit fram till att jag gillar idén med sociala medier, men föredrar att inta en osocial hållning till världen i övrigt.

Att måndagen före påsk kallas blåmåndag har tydligen* att göra med att man i tyska kyrkor dekorerade med blått inför påsk. Och här trodde jag att det var lila som var påskens färg? Förutom gult, då. Fast färgen lila räknades tydligen inte som en egen färg förr (fråga mig inte när) utan klumpades samman med brunt. Härav finns det lila blommor som har namn i stil med Brunmåra eller Brunklocka**.

Och brunt som påskfärg hade ju faktiskt varit tämligen misslyckat, kan man väl ändå få lova att tycka. Så vi godkänner färgen blå som stand in denna dag som idag är.

Here endeth the lesson***.

* All hail Wikipedia!
** Enligt källor som jag för tillfället inte alls kan erinra mig.
*** Precis som Michael Moore föredrar jag att bortförklara ofullständiga källredovisningar och hänvisa till "underhållningsvärdet".

2010-03-24

Skaldjungel

Innan jag blev förälder hade jag aldrig hört talas om Skaljackor. Har ni?

Tydligen är det skaljackor som is the shit numera, nån sorts alternativ till regnkläder och allmänt vattentäta kläder. Eller? När ska man ha dessa skalkläder då? De är tydligen vattentäta upp till 10.000mm, hur djupa vattenpölar förväntas barnen leka i då? Eller man kanske kan ha dem som badkläder, om man vill inleda badsäsongen tidigt?

Funktionskläder finns det också nåt som heter. Eller det kanske är samma sak? Efter lite research har jag kommit fram till att det är tunna, smidiga, vatten- och vindtäta superkläder som barnen kan ha året om, så länge de har rätt kläder under.

När jag var liten fanns det galonkläder och overaller i bävernylon. Jag hatade att ha overall. Jag hatade att ha tjocka vinterkläder som kanske höll värmen men som man inte kunde röra sig i. Och eftersom jag aldrig varit någon ivrig vintersportare (kanske finns en koppling här?) har jag inte alls hängt med i skidmodet de senaste årtiondena.

Så ja tack, en skaljacka då, tack. Eller, hoppsan, det fanns visst många varianter att välja mellan? För det finns ju softshell-jackor, hardshell-jackor, tunna jackor, varma jackor, dyra jackor, fula jackor, kalla't vad ni vill! Titta jag flyger, upp genom luften, Halmstad till höger, Kumla till vänster ...

2010-03-13

Tankar kring #mel2010

...som det så fint heter på Twitter. Melodifestivalen 2010, alltså.


  • Whait, what?!
    Vem var den där människan som vann?

  • Utländska jurygrupper, WTF?
    Sveriges svar på återkommande sorgliga placeringar i Eurovision: låt Eurovision komma till (och bara rösta på) oss.

  • Salem, Salem!
    Men vad gör han i Melodifestivalen? Och varför vann han inte?

  • Utländska jurygrupper FTW!
    Även om Europas smak i slutändan blev brutalt överkörd borde en och annan låtskrivare ta sig en funderare inför nästa års trudeluttande. Nästa år kör vi bara utländska jurygrupper, tycker jag.

  • Erik Saaade
    High School musical does the Omoralisk Schlagerfestival, rated PG. Showigast av dem alla. Hade tonårsflickorna redan ringt upp månadens budget på sina kontantkort, undrar man?



Fast jag tänkte såhär: vi tar och gör en sångkupp. Kör över den nuvarande Melodifestivalsledningen och dess nykrönta drottning, så hyr vi in Madonna och skickar henne till Oslo. Jag har räknat på det, och om vi tar pengarna som skulle vara till Prinsessbröllopet borde vi precis ha råd. Är ni med?

Ta för övrigt en titt på den här auktionen av Malena Ernmans finalklänning. Alltså, är det inte lite ofint att försöka sälja den när hon fortfarande har den på sig?

2010-03-08

Marsch i mars

Det blev tyvärr ingen ny bild idag, istället serverar jag gammal skåpmat som ändå känns aktuell. Enjoy!

Har varit ute och marscherat på stadens gator. Det kändes angeläget.

Som så ofta reflekterade jag idag över att ja, vi har det nog bättre i Sverige än i många andra länder. Men bara för att vi har det bättre än någon annan betyder det inte att det är bra nog! Man kan inte förnöjt luta sig tillbaka och säga att "Nu räcker det, hörrni, nu behövs ingen mer feminism eller kvinnokamp. Vi har det ju i alla fall bättre än [insert country here]!"

Ungefär som att säga "Vi har ju i alla fall finare bil än grannen, inte kan vi ha några ekonomiska problem i vår familj? Ta nu en öl till, för så full som [insert name here] kommer du i alla fall inte att bli!" Men kanske finns det de som resonerar så?

Elin J verkar vara inne på samma tanke. För är det inte lite så, att även om ingen sörjer när du dör, ingen ska sakna det du gör, så är det många, många som tar rätten till din tröja för given?

I övrigt töar det, äntligen äntligen! Man kan ana våren bakom knuten. Hurra!

EDIT: Den här artikeln är ett utmärkt exempel på attityden att säga "Nu räcker det väl?". Nej. Det räcker inte. Att vara lite bättre än någon annan är inte en tillräcklig ursäkt för att lägga ner förbättringsprojektet. Och hör sen.

2010-02-23

Skräckrockarna är förlåtna

Loggar man in på vissa föräldraforum idag, kan man få veta att det finns människor som fortfarande, drygt tjugo år senare, förfasar sig över språkbruket i Max-böckerna.

Ni vet; Titta Max. Titta Max nalle. Max kramar nallen, etc.

Folk skriver långa inlägg om hur de hatar de här böckerna, och hur de vägrar att läsa dem för sina barn.

Andra provokatörer, som exempelvis Alice Cooper eller Marilyn Manson, är sedan länge glömda och förlåtna. Ingen talar om dem längre.

Lite fascinerande är det allt.

2010-02-18

Nej, det var ju inte bättre förr.

Nedan ett försök att locka oförstörda barn in på serietecknandets tuschfläckiga bana:


När jag var ung och (i alla fall lite) oförstörd, fick jag gå en konstkurs på Folkuniversitetet. Jag ville helst gå nåt med serier, men det fanns såklart inte. Istället gick jag nån allmän konstkurs. Lite akvarell, lite skulptur, ett fullskaligt porträtt i lera som aldrig torkade ordentligt och som säkert står kvar där än, såvitt jag vet. Ni som bor i Göteborg kan ju gå dit och fråga, det kanske blir värdefullt en dag?

Hur som helst, i den upplysta tid som är idag kan man få gå kurser i serieteckning på bland annat ABF. I alla fall om man är någorlunda ung och oförstörd. Så jag hoppas att kidsen tar chansen. På min tid fick man minsann bara klottra på bänken under mattelektionen, om man hade tur. Ack, alla dessa mästerverk som skrubbats bort med Vim!

BTW: Jag kan inte ladda upp bilder med Firefox, av okänd anledning. Antagligen virusskyddets fel. Dumt.

2010-02-15

Lilla Videung tog en sängfösare till.

Det är något så tröstlöst över den här årstiden. Hösten genomlever man för att man har sommaren i gott minne. Och när det är som mörkast i November har man ändå julen att se fram emot, så man stretar på de där sista veckorna och tröstar sig med att det i alla fall är lite mysigt att kura ihop sig under en filt, med stearinljus och adventsstjärnor som lyser upp tillvaron.

Men såhär några månader in på det nya året, med bara snö och minusgrader i sikte, är det lätt att tappa sugen. Man går runt och stirrar mot den glåmiga himlen, helst vill man inte gå utanför dörren om man inte måste. Varje litet fågelskrälle som piper till i någon buske vill man kasta sig över och skälla ut: Sjung lite högre! Jobba hårdare, så att vi kan få vår nån gång! Hälsa Moder Natur att vi är missnöjda!

Värst är det ändå om man bor norrut. Ett år började tidningarna skylta med rubriker som "Kom i form till midsommar" och "Tio veckor kvar till sommarformen". Ute låg det fortfarande snö på marken nära nog. Rubrikerna kändes som ett hån. Midsommar, tänkte jag då, det är bara något som de hittat på. En myt!

Lite så känns det nu också.

2010-02-09

Ryska rönnbär

Jag kände en gång en ryss. Han hade en fin rock i svart mocka som jag var väldigt förtjust i. Jag hade avancerade planer på att supa honom under bordet så att jag kunde stjäla hans kläder, men sedan insåg jag att det är ingenting som fina flickor gör. Så det blev ingenting av med det. (Det hade alltså ingenting med mina eventuella fördomar om ryssars toleransnivå att göra. Förresten hade rocken inte klätt mig*.)

För övrigt har jag fortfarande problem med att ladda upp bilder till bloggen. Borde testa i en annan webbläsare, men är alldeles för lat.


*a.k.a surt sade räven.

2010-02-06

Mello-vadå?

Va, är det idag Melodifestivalen börjar? Snacka om att vara oförberedd, jag har helt missat startsträckan i år. Lite som att vakna upp på julafton utan gran eller pynt, för att du trodde att det där med jul händer väl inte förrän om en månad eller så. Fast inte lika dramatiskt.

Faktum är att jag ser väldigt lite på SVT för tillfället. Det hänger ihop med att vi har kaaaabel och kan se en massa Star Trek-repriser om kvällarna istället för typ nyheter och Idål. Jag skulle bergis ha missat hela schlagerkarusellen i år om jag inte läst lite webbtidningar då och då. Men Salem Al Fakir ska ju vara med, det borde vara sevärt. Och Idål-Ola-som-inte-vill-heta-Idål-Ola. Och ... vänta nu, Anders Ekborg? Är inte han nån sorts skådis?

Nytt för i år är i alla falla att Annika Lantz och några till (?) Twittrar live på Text-TV. Samt förstås att nya jurygrupper, regler och delfinalsfinurligheter snurrar till det för tittarna. Frågan är om det inte gått så långt över styr nu (Dolph Lundgren, FFS!) att även de ironiskt underhållande undertonerna gått förlorade.

Återkommer om detta. Om jag inte glömmer att titta, vill säga.

2010-02-03

Klagovisa från Cybermyra

Jag gillar inte hemsidor som är gjorda helt i Flash/Java/Director/Whatever. Om de har en html-version av hemsidan som man kan aktivera när det går trögt går det väl an, men annars... Snyggt och flashigt, ja. (No pun intended) Funktionellt, njäe.

Slåss just nu med Twitterfeed, där jag registrerat mig någon gång i urtiden. Tydligen med nån typ av OpenID, för det är lögn att jag kan logga in med mitt mailkonto. Och alla OpenID-alternativ står och laddar, och laddar, och laddar, och laddar ...

Skapar ett nytt konto och kopplar ihop det med Twitter istället. Fast blir det inte konstigt då? Typ dubbelt? Detta inlägg blir således ett test; kommer det att dyka upp dubbla bloggposter i min Twitterfeed nu?

... allt jag ville var att klottra dit en rubrik för tweets som hämtas från bloggen. Ack ja.

2010-02-01

Tuesday is Busy-day

Jag har fortfarande inte kommit så långt med min hemsida. Eller med min beslutsångest, för den delen. Fast jo, jag har nog kommit en bit på vägen med den. I alla fall när det gäller domännamnet. Hur som helst har det nästan gått sex månader sedan mitt senaste inlägg i frågan, vilket borde vara ett tecken på att den kreativa mognadsprocessen ska vara klar att släppa solmogna produkter från träden vilken dag som helst, nu. As it were.

Tecknar gör jag inte så jättemycket, heller. Skissar på en serie, nytt projekt. (Alltid nya projekt. De är av någon anledning roligare att påbörja än att avsluta. Märkligt, det där.) Manus till inledningssviten är typ klart, men ingenting är färdigtecknat. Ni får kika på en färglagd skiss istället, varsågod:

(Klicka för större bild)

Måste förresten hårdträna om jag ska stå och vara representativ och intressant om en månad som serietecknare, känner jag. Undrar om jag kan få en bra deal på modellteckning som en löneförmån?

... efter en snabbkoll på kurshemsidan frågar jag mig, inte för första gången, varför måste allting ligga på tisdagar? Är det en konspiration av något slag?

Vänta. Nu har jag hitta nåt på måndagar. Det är visst idag. Ajdå. Men kanske nästa vecka?

2010-01-28

Verklighet, dikt. It's all the same.

Om jag säger såhär; att ha barn är lite som att spela Sims. Förstår ni då hur jag menar?

Mat, sömn, system. Planera två, helst tre steg i förväg. Jag skulle kunna påstå att Sims-spelande förberett mig väl för föräldralivet, men det skulle vara en såväl genomskinlig som uppenbar lögn.

Men ändå. Lite som att spela Sims är det faktiskt.

2010-01-20

Ich been ein n3rd



Jag har inte roligare än jag gör mig; alltså är jag.

2010-01-06

Vem ska trösta Doktorn?

Nu har jag sett både julspecialen av Doctor Who, med David Tennants sorti, och några gamla avsnitt från säsong två (for old times sake). Hur ska den nye skådisen, whatshisface, kunna fylla dessa basketdojor? (Och hur många följeslagare ska han avverka?)

Doctor Who får mig att tänka på "Vem ska trösta Knyttet". Vad gör man med en snäcka universum om man ej får visa det? David Tennants Doctor var dessutom ganska lik Knyttet. Överrock och rufsigt hår. Ögongodis att sakna.

Om Doctor Who är Knyttet, så kan man ju säga att The Master är Chucky. Jag väntade förgäves på hans givna slutreplik: "Fine! Kill me! I'll be back! I always come back!" Men ack vad jag bedrog mig. Nåväl. Kanske nästa gång?

I övrigt väntar jag fortfarande på att Doctor Who ska regenereras som Joanna Lumley. Det funkade ju i The Curse of Fatal Death?