I DO IT MY WAY
 I DO IT MY WAY I DO IT MY WAY

2007-07-22

Skugg-gömmor

I väntan på That Book fann jag en Maria Gripe-biografi på Myrorna.

Helt ny, oläst, tjugo spänn; som hittat. Jag har alltid vetat att Gripe var bra, jag förälskade mig tidigt i Skuggorna-sviten, men jag har aldrig reflekterat över att hon var en så genomtänkt författare. Det är nästan så man blir lite stolt över att vara frälst Gripe-läsare... nu är jag jättesugen på att läsa en Irmelin Sandman Lillius-biografi. Hon har ju också det där mångbottnade, mystiken, vardagstrolldom i större utsträckning än hos Gripe, och förvandlingar. Just det gränsöverskridande i böckerna tycker jag om, när gränsen mellan realism och sagovärld suddas ut. Det är inte riktigt Fantasy, som begreppet används idag (tycker jag); särskilt hos Lillius är grundproblematiken i historierna oftast vardaglig, och hinder överkoms ibland med "ovanlig" hjälp, ibland inte. Men miljön är oftast densamma, naturomantisk och lite trolsk. Och i och runt denna miljö utspelar sig som sagt berättelser, tecknas porträtt av människor, det "övernaturliga" är snarast en naturlig del av världen för dessa människor. Men jag skulle inte kalla det Fantasy. Däremot gillar jag termen från Gripe-biografin, "Fantastiska böcker". Det framgår att termen inte är ny, men den är ny för mig. And I like it.

Skuggor, speglingar, reflektioner och perspektiv. Det är alltid intressant att upptäcka saker om favoritförfattare, teman som man känner igen från andra böcker, fast man aldrig satt dem i samband med varandra. Den naturfilosofiska idén om att allt levande hänger samman, tex, som Gripe gärna utgår ifrån, tycker jag mig särskilt just nu känna igen från Robert Jordans (renodlade) Fantasy-serie, såväl som från mina egna filosofiska idéer, med utgångspunkt från all litteratur etc jag läst.
Idén om hur barn kan ta skada av alltför förenklade shabloner inom (exempelvis) religion eftersom de tolkar bokstavligt och lätt kan missupfatta, får mig att tänka på Pratchetts Science of Discworld och termen "Lies for children" (särskilt kontra religion, som i seriens tredje del). Jag ser även paralleller till "The Storytelling Ape", men säg den författarbiografi ur vilken man inte skulle kunna dra sådana?

Anyway, Skuggornas Förtrogna bör absolut läsas. Och då menar jag inte (bara) biografin. ^_^

Inga kommentarer: