Blinda fläcken

Sedan urminnes tider (typ 90-talet) har jag haft en blind fläck för känt folk. Alla andra ser dem, men inte jag. Vänner som åkt till huvudstaden kom hem med skvaller och avundsvärda kändisspaningar; "Vi har sett Ingvar Oldsberg käka en kycklingburgare" till exempel.

Till stor del orsakas denna åkomma av okunskap, kombinerad med ett stort ointresse för dokusåpor, kändisbloggare och så kallat innefolk (jag känner typ bara igen Richard Wolff). Ibland går jag förbi fotograferingar, musikvideoinspelningar och andra intressanta events, men huruvida det är kändisfotografering på gång eller bara estetprogrammet som är ute på uppdrag, kan jag sällan avgöra.

Så lite lustigt då att när jag äntligen ser en någorlunda känd person, så är det en serietecknare. Kanske är det ett vårtecken? Nu börjar det bli hög tid att teckna rent alla de idéer som jag samlat på hög. Eller kanske skulle jag ta och göra färdigt hemsidan först, så att jag kan länka till den här i bloggen. Struktur skall här vara!

Om ni undrar, så har jag för övrigt problem med min webbläsare. Det är därför jag inte laddar upp bilder i bloggen just nu. Jag skulle och för sig kunna blogga i en annan webbläsare. Men, shoulda', woulda,' coulda'. Som man säger.

Jag vill alltså med detta inlägg inte nödvändigtvis påstå att den person jag såg är serievärldens svar på Richard Wolff. Bara så att vi är på det klara med det.

Nej, det var ju inte bättre förr.

Nedan ett försök att locka oförstörda barn in på serietecknandets tuschfläckiga bana:


När jag var ung och (i alla fall lite) oförstörd, fick jag gå en konstkurs på Folkuniversitetet. Jag ville helst gå nåt med serier, men det fanns såklart inte. Istället gick jag nån allmän konstkurs. Lite akvarell, lite skulptur, ett fullskaligt porträtt i lera som aldrig torkade ordentligt och som säkert står kvar där än, såvitt jag vet. Ni som bor i Göteborg kan ju gå dit och fråga, det kanske blir värdefullt en dag?

Hur som helst, i den upplysta tid som är idag kan man få gå kurser i serieteckning på bland annat ABF. I alla fall om man är någorlunda ung och oförstörd. Så jag hoppas att kidsen tar chansen. På min tid fick man minsann bara klottra på bänken under mattelektionen, om man hade tur. Ack, alla dessa mästerverk som skrubbats bort med Vim!

BTW: Jag kan inte ladda upp bilder med Firefox, av okänd anledning. Antagligen virusskyddets fel. Dumt.

Tuesday is Busy-day

Jag har fortfarande inte kommit så långt med min hemsida. Eller med min beslutsångest, för den delen. Fast jo, jag har nog kommit en bit på vägen med den. I alla fall när det gäller domännamnet. Hur som helst har det nästan gått sex månader sedan mitt senaste inlägg i frågan, vilket borde vara ett tecken på att den kreativa mognadsprocessen ska vara klar att släppa solmogna produkter från träden vilken dag som helst, nu. As it were.

Tecknar gör jag inte så jättemycket, heller. Skissar på en serie, nytt projekt. (Alltid nya projekt. De är av någon anledning roligare att påbörja än att avsluta. Märkligt, det där.) Manus till inledningssviten är typ klart, men ingenting är färdigtecknat. Ni får kika på en färglagd skiss istället, varsågod:

(Klicka för större bild)

Måste förresten hårdträna om jag ska stå och vara representativ och intressant om en månad som serietecknare, känner jag. Undrar om jag kan få en bra deal på modellteckning som en löneförmån?

... efter en snabbkoll på kurshemsidan frågar jag mig, inte för första gången, varför måste allting ligga på tisdagar? Är det en konspiration av något slag?

Vänta. Nu har jag hitta nåt på måndagar. Det är visst idag. Ajdå. Men kanske nästa vecka?

Nys nys, nöff nöff.

Det pågår någon sorts grisvecka på alla seriebloggar just nu. One pig a day keeps the Swine flu away, heter det. Möjligtvis för att man överför influensan till grisen istället. Förmodar att vissa skulle klassa det som djurplågeri, men kom igen, var det inte från grisarna vi fick flunsan från början? Tack för lånet, men nu har tydligen vaccinet kommit, så ...

Min gris är inte så pig(g) i alla fall. (ahahaha) Men kanske blir den glad till jul, om jag börjar mata den med äpplen?

Fler grisar:
Fridaswork
Anonymia Pseudonymsson
Mikael Sol

Kreativ beslutsångest

Ibland känner jag mig som en energisk enkvinnas-orkester utan instrument. Jag har en massa lösa låtar och notblad, men det kommer liksom ingen musik. Ofta på grund av triviala anledningar, som att jag inte kan bestämma mig för vad låtarna ska heta. Man kan ju inte sjunga låtar utan titel, heller? Och för den delen, hur ska skivomslaget se ut? Ska jag ge ut på eget bolag, eller försöka sälja in en demo?

Nu handlar ju inte detta om musik egentligen (och det kanske är tur, med tanke på krisen i skivbranschen), utan mer om bildkonst och serier. Men det är lika svårt för det. Ska jag göra ett fanzine med olika serier, eller bara en? Borde man ha med en krönika också, eller kanske ett par noveller? Om man skulle ta och klämma in ett par foton också?

Min hemsida, ett pågående projekt sedan urminnes tider, hindras i sin framfart av att jag inte kan bestämma mig för vilket domännamn jag ska använda. Det mesta jag skapar har dessutom en mognadsperiod på ungefär sex månader, innan jag kan tycka att det är bra nog. Ungefär som fint vin lagras mina alster i mörka, torra utrymmen, för att sedan en dag orsaka en smakexplosion... om jag bara kan komma på en fin titel, klura ut hur man får bra priser från ett tryckeri, och framför allt: Hur i helvete lär man sig att vara nöjd och bara släppa iväg grejerna?!?

Hanna har snickrat ihop en riktigt fin webb-portfolio. Om jag lyckas ta mig i kragen och dämpa min beslutsångest, ska jag låta mig inspireras att lägga upp en egen sida, mycket snart. Allt jag behöver är lite pengar och ett bra domännamn...

Utelistan

Jag är inte med på nån officiell, hipp utelista, men jag är ändå ganska ute. Här följer några anledningar till detta:

• Jag bryr mig inte om Anna Anka.
  Jag har bara sett henne på bild. Hon förefaller vara blond och lyft. Jag har inte bildat mig någon uppfattning om henne, och planerar inte att göra det heller. Möjligtvis på grund av att jag inte har kabel-TV.


• Jag har inte läst "Hypnotisören".
  Och jag kommer förmodligen inte att göra det heller, eftersom jag i regel tycker att deckare är fullkomligt ointressanta.
  


• Jag vill inte se "Flickan som lekte med elden"
  Se ovan. Boring, boring, boring.


• Jag gillar inte IDÅL.
  Det är i och för sig inget nytt. Jag missade det tåget redan när programmet var färskt. Nu börjar det lukta unket.
  

Det känns rätt skönt att vara ute, faktiskt. Jag behöver inte uppfylla några som helst förväntningar.

Nu ska jag organisera min nya plånbok och skissa på min likaledes nya serieidé. Det är en serie som kommer att bli extremt smal eller väldigt bred, beroende på ur vilket perspektiv man läser den. Joanna Rubin Dranger är en del av inspirationen. Jag funderar på att bli hennes stalker på heltid, även om jag inte kan bestämma mig för om hennes hemsida är underbar eller hemsk. Lite både och, kanske.

Teckningsteknik

All the cool kids are doing this meme:

Har du en "uppvärmningsbild", dvs ett enkelt motiv du skissar för att komma igång?
Nej, inte om jag redan vet vad det är jag vill göra. Däremot grovskissar jag oftast serie/manus innan jag sätter igång på riktigt.

Har du en valk på rithanden och isf var på handen?
Javisst, det är väl lag på det? En sexig liten valk på långfingret.

Blyerts - ja/nej? Om ja, vilken typ och hårdhet?
Ja. Hårdhet beror på vad jag tecknar, skissar jag vill jag ha nåt tunnt och lättsuddat. Men jag gillar också att göra porträtt i blyerts, då är det grova, mjuka blyertsstavar som gäller.

Tusch - ja/nej? Om ja, vilken teknik o vilken typ av tusch?
Mja. Vi har ett komplicerat förhållande till varandra, jag och tusch. Men sedan jag upptäckte tuschpennor och slängde penslarna all världens väg, trivs vi bättre ihop.

Akvarell - ja/nej? Om ja, på papper med fin eller grov gräng?
Njaäea... eftersom jag spenderade en stor del av min uppväxt med att måla i äggtempra med stora, grova penslar, föredrar jag idag pennor av naturliga skäl. Men det finns ju akvarellpennor, det använder jag ibland.

Vilka tre ritverktyg tar du med dig till en öde ö?
Tjock skissbok, halvgrov blyerts, bra sudd. That's all I need.

Favoritpapper?
Vanligt tecknings- eller skissbokspapper. Absolut inte högblankt tuschpapper, det har jag utvecklat en allergi mot.

Vilket sudd kan du inte leva utan?
Ptja. Nåt som är lagom mjukt och som inte färgar av sig när man jobbar med det?

Vilken teknik behärskar du sämst...?
Saker som kräver mycket tid och omsorg. Oljemålning, till exempel. Jag vill att det ska gå snabbt att arbeta. Annars måste jag lägga bilden i en låda i ett halvår innan jag ids återkomma till den.

Vårregn

Regn om våren kan jag stå ut med, gråa skyar blir grönt gräs och skyndar på småbarnens sommarhymnslektioner. Jag saknar den där skolavslutningskänslan, att stå och sjunga in sommarlovet i lövad sal. Att knäppa på Lunds studentsångare i bakgrunden på första maj är helt enkelt inte i närheten. Nåja, den tiden återkommer inom kort, men i år får jag längta. Att smyga runt utanför lågstadieskolor bara för att få höra sommarsånger tycks mig lite väl avancerat. För att inte säga misstänkt.

Bättre då att ladda för nästa års SPX, jag vill ju alltid gå och även helst sälja lite, men aldrig att det blivit av. Förutom den enda gång jag var där med La Escuela, förstås. Var det -05?

Saker att göra före April 2010:

• Teckna


• Leta upp tryckeri


• Färdigställa och lansera webbsida


• Föda barn


• Rösta i EU-valet


• Laga middag

Några av ovanstående punkter bör jag i alla fall hinna med. Punkt tre till exempel känns idag väldigt realistisk.

Dagens middagstips:
Låtsas att din stekpanna är en grill. Släng en laxfilé på grillen. Krydda med citronpeppar. Stek pommes frites i ugnen. Servera med tzatsiki och njut. Orkar du inte köpa tzatsiki, så köp färdig.

Jag kanske borde skriva en kokbok? Kokboksmarknaden på SPX kan väl omöjligt vara mättad, så säg?

Moisturize me!

Vad är grejen med alla dessa kosmetiska produkter? Vem kommer på dem? Vem köper dem och placerar ut dem på strategiska platser i mitt badrum? Och varför använder jag dem? Det måste helt enkelt vara en konspiration av något slag.


Oh great. Nu känns det som om Topher från Dollhouse står och tjuvkikar genom min badrumsspegel. Joss Whedon pwns me.

...en vacker dag ska jag texta om så att det faktiskt går att läsa vad som står. Eftersom handtextat är totalt överskattat. ;D

Förresten

En dag, när jag får tid och lust, ska jag göra en serie om dig. Och om dig, och dig med. Och du därborta, du ska inte tro att du slipper undan. Seriechock ska det bli.

Fast egentligen gör jag ju bara serier om mig själv. Ni är alla bifigurer i historien om mitt liv. Känns det inte ganska tryggt, så säg?

I dessa rutor, som föreställa världen, leva de figurer som föreställa oss.

Procrastinate, procrastinate!

Jag borde skriva och plugga hårt. Men ser du, just idag mår jag inte bra, jag gör det helst en annan dag.

Ute är det fantastiskt kallt. Och mörkt, vilket kan vara en av anledningarna till att jag sover så mycket just nu. Fullständigt utmattad. Skriver ofullständiga meningar. Trött.

Men, lyckas man inte göra det jobb man föresatt sig att göra är det lika bra att försöka göra något annat istället, och det är det jag ska göra nu; närmare bestämt jobba med ett par anywayz-idéer. Something's better than nothing, ye ken.

Just making an observation

Jag hade tenta i fredags, vetenskaplig metod. Det var inte jätteroligt, men förhoppningsvis slipper jag skriva om. När jag inte vet vad jag ska skriva på en fråga, brukar jag gissa och snickra ihop något som ungefär skulle kunna passa inom området som efterfrågas. Med blandat resultat, beroende på vilket ämnet är. I mina humanistiska tentor har det funkat ganska bra, i de naturvetenskapliga något sämre. Jag utgår ifrån att det beror på att naturvetenskap har mindre utrymme för att tänka utanför ramarna. Oftast brukar jag tänka långt utanför och lite vid sidan om själva tavlan. It's a miss-match.

Nedan: ett exempel på vad min tenta (inte riktigt) handlade om. Ut och lev rövare nu, kidz.

Google 'round the clock

Idag lanseras tyligen en ny webbläsare från Google. Jag är rätt nöjd med Firefox, men ska såklart testköra den nya vid tillfälle. Det faktum att det finns en introduktion/informationsfolder som är gjord av Scott McCloud gör mig lite exalterad. Gotta gotta check it out!

Det är en i övrigt grå dag idag, fösta skoldan. I synnerhet om man jämför med igår, som var en härlig höstdag, varm och solig. En tripp till IKEA som efterrätt till att ha hjälpt en kompis att flytta satte dessutom guldkant på tillvaron. Men utsikten att få leka i en ny browser och läsa lite McCloud lättar upp dagens vedermödor! Nu ska jag kila ner till Uni och fördjupa mig i Kommunikationsvetenskap. Ska även passa på att spana efter den poster jag skickade in i söndags, ska bli kul att se hur den tar sig ut.

Me, me, meeee!

Jag har hört talas om serietecknare som "hotar" vänner och bekanta med att "jag kan minsann göra en serie om dig (om du inte är snäll och lånar mig en hundring till)".

Korrekt etikett i denna situation är naturligtvis att svara: "JA, vad kul! Då ska jag också göra en serie om mig!!!"

Själv gör jag bara serier om mig själv, eftersom jag finner andra människor bleka vid jämförelse.

I övrigt var jag på spa idag, ett utmärkt sätt att inleda semestern på. Att avrunda med trerätters middag är, även det, helt rätt. Imorgon är det min dag, igen. Världen snurrar bara runt mig. Nej, vi har tyvärr slut på självdistans. Får det lov att vara något annat?

Fjärde maj på månen

...men November i Paris.

Jag längtar bort från den här stan (nej, inte Paris). Nu har våren kommit, men det är inte tid för syrener riktigt än. Jag borde lyssna mer på Belle and Sebastian, det brukar alltid kännas lite bättre då.

Kommer osökt att tänka på den där teckningen (är det inte en av Monica Hellström?), där en kvinna frågar en annan: "Vilken deppartyp är du, höst, vår eller allround?" Jag ser alltid fram mot den ljusare årstiden, likväl finns alltid skäl till melankoli. Jag misstänker att det är lagen om alltings jävlighet som spelar in, när man ser vemod i blåa kvällshimlar, regndoftande syrener och sprakande solnedgångar. Det, eller brist på endorfiner...

Endorfiner kanske är ett bristämne hos Nordbor, brukar det inte talas om "det Svenska vemodet" och bitterljuva Finländare? Olika världsdelar, olika enzymer, typ. Någon (inte jag) skulle kunna skriva en avhandling. Remember to give me cred.

Pimping tha Blog

Jag har inte riktigt kopplat det där om att meningen med att blogga är att ha så många läsare som möjligt. Det är ungefär lika logiskt som att meningen med livet är att ha många kompisar, hallååå...

Jag tror inte att min blogg har några läsare alls (ingen som ger sig till känna i alla fall), men lika glad är jag för det. Jag minns den gamla goda tiden då bloggar kallades dagböcker, och användes som sådana. Poängen med en dagbok har väl aldrig varit att ha många läsare? En blogg är mer som en mix mellan dagbok och scrapbooking. Kleta in lite fina länkar, pimpa lite bilder och voilá! Det är en interaktiv digital dagbok, hepp!

Dock är vi alla hycklare, så även jag; därför har jag gått och registrerat min blogg på bloggportalen, så att alla som söker kan finna ljuset och fyndigheten i mina blogginlägg. Jag gör det i och för sig mest för att andra tecknare ska finna mina bilder och hänfört beundra dem, eftersom jag resonerar som så; ska man sälja sig ska man helt klart göra det av rätt anledning. Jag behöver inte läsare, bara uppmärksamhet. Hyckel hyckel cykelnyckel.

Det är strålande solsken ute, men jag sitter inne och vilar upp mig framför datorns välgörande ljus eftersom min förkylning brutit ut. Hur var det nu, är det när man börjar nysa som förkylningen håller på att gå ur kroppen, eller? Ändå tycker jag att jag varit så förnuftig och inte kastat av mig alltför mycket kläder i vårsolen... igår tyckte jag mig se en ung man som spatserade runt med bar överkropp. Lite väl optimistiskt, tyckte jag, och tog en närmare titt. Det var ingen bar överkropp, det var inte ens en ung man. Det var en tjej i beige/hudfärgad t-shirt. Antingen är jag själv optimist eller så har jag börjat hallucinera. Ack vår, om blott mitt förnuft du ville skona!